Målet med denna utvärderingen är att skatta klimatstyrmedelsenhetens insatser i form av tid och engagemang i sina remissvar samt estimera dess effekter. Utvärderingen kan på så sätt tjäna som underlag för kommande verksamhetsplanering och prioriteringar för klimatstyrmedelsenheten.

Utvärderingen visar att klimatstyrmedelsenheten är en av de enheter som lägger ned mest tid på att besvara regeringens, men också andra myndigheters, remisser. Enhetens handläggare får liten eller ingen återkoppling om remissvaren har någon effekt. Däremot upplever inte handläggarna att remissvaren generellt sett leder till en stressig arbetsmiljö. Flera av handläggarna anser det att samordningen av remissvar på Naturvårdsverket som byråkratiskt och ibland kan ta udden ur enhetens remissvar.

Intervjuer med tjänstemän vid regeringskansliets visar att Naturvårdsverkets remissvar upplevs som särskilt viktiga då Naturvårdsverkets kunskap och perspektiv ofta saknas i förslagen. De upplever också att Naturvårdsverkets remissvar är välskrivna och stringenta. Utvärderingen visar att även om det är svårt att visa att remissvaren har en direkt påverkan på regeringens förslag, så leder de till samverkan mellan myndigheter och medial uppmärksamhet. På så sätt bidrar de till att öka förutsättningarna för att miljömålen nås och allmänhetens kunskap om miljön ökar.